Det var så det började en gång i tiden

Hälsokoströrelsen har vuxit sig allt starkare under senare delen av 1980-talet och fram till idag. Men redan vid förra seklet hade hälsomedvetandet blivit så pass populärt att man bildat en förening som förespråkade vegetarisk mat, och det startades speciella butiker som sålde örter och växter. Idag finns det i princip en hälsokostbutik i varenda svensk stad, och för att inte tala om nätbutiker som naturprodukter.se

Den första svenska hälsokostbutiken öppnades i Stockholm 1937 och hette Reformboden. Just ordet reform verkade vara ett ord man använde i slutet av 1800-talet för något som ansågs hälsosamt och naturligt. Här förespråkades också en växtbaserad kost och det var en man vid namn Johan Lindström Saxon (1959–1935) som lade en fast grund för hälsomedvetande via en vegetarisk kost i Sverige.

Saxon, som var uppvuxen i ett frireligiöst och nyktert hem var en del av de folkrörelser som växte fram i Sverige i slutet av 1800-talet. Han var också skribent och blev med tiden utgivare av Jämtlands Tidning. 1905 startade han veckotidningen Såningsmannen. Saxon lyfte fram ett hälsosamt tänkande och där och då blev ordet reform ett honnörsbegrepp.

Det var så det började en gång i tiden

Trender som skiftade fokus

Hälsokostbranschen fortsatte att expandera eftersom intresset för naturlig och hälsosam kost växte sig starkare bland svenskarna. I början av 1950-talet bildades Reformkostbutikernas Riksförbund. Det var den första gemensamma föreningen för de svenska hälsobutikerna. Den upphörde dock 1980.

1973 bildas Hälsokostbranschens Leverantörsförening av leverantörer av hälsokost, och 2005 bytte denna organisation namn till Svensk Egenvård.

Då på 1980-talet fick ekonomin en skjuts framåt. Vi gick in i en tid av tillväxt i Sverige som möjliggjorde en annan konsumtion. Från att vi hade varit med i olika alternativa rörelser under de ekonomiskt återhållsamma 70-talet, då hushållen fick vända på varje krona, kunde plötsligt genomsnittssvensken unna sig lyx på mattallriken. Från USA kom aerobicstrenden via Jane Fonda och i Sverige hade vi gymping-drottningen Susan Lanefeldt som myntade uttrycket kniiip.

Det var en tid som präglades av glitter och glamour och vi lämnade landsbygdens strikta hälsohem och hamnade i möjligheten att få ta del av ett överflöd på olika sätt. Nackdelen var dock att det fick svenskens midjemått att sakta men säkert börja expandera. Och du kanske minns att plötsligt var all mat med fett farligt. Det fick livsmedelsindustrin att framställa lightprodukter som skulle göra att vi kom in i kläderna igen. Men det gick ju inte så bra. Istället blev vi ännu mer överviktiga. Idag vet i att fett är bra för oss och att vi nog bör undvika alla lightprodukter.

Idrottsmän köade för att få tag på rysk rot

Hälsomedvetandet bland idrottsmän och kvinnor har alltid varit stort. Det går inte att prestera på topp om man har näringsbrister. Det blev inne att bli näringsfysiolog. Inte bara för att hjälpa idrottsmän att äta näringstät mat, utan att också finnas där för alla som inte lyckades med sin kosthållning.

Än idag pratas det om de vasaloppsåkarna som stod i kö för att få tag på den ryska roten, en adaptogen som blev känd över en natt i Sverige. Historien tar sin början i mitten av 70-talet när den svenska forskaren Georg Wikman startade en ideell förening med syfte att samla kunskap om medicinalväxter men också för att utveckla substanserna som skulle bli till kosttillskott eller växtmedicin.

När det blev känt att den ryska roten kunde öka prestationen inom en timma för att sedan ha effekt resten av dagen – då ville hälsokostbutikerna i Sverige ha så många förpackningar man kunde få tag på. Alla ville utnyttja den potential mirakelörten från öst innehade. Efterfrågan blev så stor att den svenska fabriken inte hann tillverka i takt med att efterfrågan ökade. Kunderna fick skriva upp sig på listor i hälsobutikerna och länge sålde den prestationshöjande ryska roten snabbt slut så snart den kom in i butik. I dag finns rysk rot i tillskott med rosenrot, schisandra och ashwaganda. Tillskott som både höjer prestation och koncentration samtidigt som de sänker fysisk och mental stress.

Egenvårdsbranschen expanderar

I slutet av 1990-talet kom de första butikerna på nätet, och e-handeln har fortsatt att öka. Dels för att priserna oftare är förmånligare och dels för att man får allt hem till dörren.

2020 redovisade egenvårdsbranschen en försäljning på 5 663 miljoner kronor. År 2021 hamnade siffran på 5 981 miljoner kronor. Siffrorna inrymmer försäljningen av kosttillskott, växtbaserade läkemedel, sportnutrition och viktminskningsprodukter. Det mesta tyder på att intresset för egenvård och hälsa kommer att fortsätta öka.

I dag finns det tusentals produkter ute på marknaden och det gör det inte lätt att välja. En riktlinje kan dock vara att prova ett och samma varumärke och testa sig runt bland de vitaminer och mineraler som står till buds.

Ett annat sätt att tänka på är att gå på rekommendationer från andra, att handla välkända märken och förstås testa sig fram vad som passar just dig.

I och med att intresset för egenvårdsprodukter har fortsatt att öka och att studier kunnat visa på substansers effekt och verkningsmekanism så har allt fler forskare börjat titta närmare på vad och naturens intelligens kan göra för att bidra till hälsa.

Idag forskas det intensivt på vad rödbetsjuice och Q10 kan göra för hjärt-kärlhälsan. Hur selen kan påverka sköldkörteln och hur D-vitamin och adaptogener kan stärka immunförsvaret.